Cisternbesiktning: Säker lagring, färre driftstopp och lägre miljörisk

En välskött cistern är mer än ett plåtskal. Den skyddar produktkvalitet, minskar risken för läckage och håller verksamheten igång utan kostsamma avbrott. Många verksamheter lagrar diesel, eldningsolja eller andra petroleumprodukter i cisterner år efter år. Utan återkommande kontroller byggs problem upp i tysthet: korrosion, kondensvatten, slam och slitage i rörsystem. När något väl händer blir det dyrt, både för driften och miljön. Därför spelar en professionell och dokumenterad cisternbesiktning en avgörande roll.

Vad innebär cisternbesiktning och när behövs den?

Cisternbesiktning är en oberoende säkerhets- och funktionskontroll av cistern, rörledningar och skyddssystem. Syftet är att hitta brister som kan leda till läckage, produktförorening eller brand och att säkerställa att anläggningen uppfyller gällande krav. I praktiken omfattar besiktningen både tekniskt skick och dokumentation, med ett skriftligt protokoll som resultat. I Sverige styrs lagring av brandfarliga vätskor av nationella regler och lokala föreskrifter. Kraven beror bland annat på:

• Cisternens typ och material (stål, plast, enkel- eller dubbelmantlad).
• Placering (inomhus, utomhus, under mark eller inom vattenskyddsområde).
• Korrosionsskydd och sekundärt skydd (uppsamlingskärl, invallning).
• Tillhörande system som överfyllnadsskydd, spillzon och skyltning.

Återkommande kontroll behövs med intervall som ofta ligger mellan 6 och 12 år, ibland oftare i känsliga lägen eller vid högre risk. Förutom den lagstadgade kontrollen tjänar många på tätare översyner, särskilt vid hög omsättning eller längre stillestånd. En viss typ av cistern kan teoretiskt klara maxintervallet, men praktiken visar att driftmiljö, kondens och temperaturväxlingar påverkar snabbare än många tror. En viktig detalj är att kontrollen ska utföras av ett ackrediterat kontrollorgan. Det ger spårbarhet, rätt metodik och giltiga protokoll gentemot myndigheter och försäkringsbolag.

Så går en professionell besiktning till

En strukturerad besiktning följer en tydlig ordning från dokument till detaljkontroll. Processen kan variera något beroende på cisternens typ, men innehåller normalt:

1. Förberedelse och dokumentgenomgång: Ritningar, tidigare protokoll, eventuella åtgärdslistor, material- och installationsdata. En välfylld pärm spar tid och minskar risken för missförstånd.
2. Visuell utvändig kontroll: Ytskador, korrosionsangrepp, sprickor, läckage, status på invallning eller uppsamlingskärl, märkskyltar och ventilers funktion.
3. Kontroll av rör och komponenter: Kopplingar, flänsar, nivågivare, överfyllnadsskydd, avluftning och spillzon. Små dropp kan i längden ge stora kostnader.
4. Tjockleksmätning och korrosionsbedömning: Punktvisa mätningar med rätt instrument visar om materialet tappat bärighet. Resultatet jämförs mot standarder och tidigare mätningar.
5. Täthetskontroll: Tryck- eller vakuumprovning där det är relevant, särskilt på dubbelmantlade system och ledningar.
6. Invändig kontroll och rengöring vid behov: Slam, mikrobiell påväxt och kondensvatten påverkar produktkvalitet och korrosion. Rengöring i samband med besiktning ger en mer rättvis bedömning och minskar produktförluster.
7. Dokumentation och protokoll: Tydlig statusklassning, eventuella anmärkningar och åtgärdsförslag. Här framgår även när nästa kontroll bör ske.

Många får störst effekt när besiktning och underhåll planeras ihop med driftstopp. Då kan rengöring, filterbyte, slangbyte och enklare reparationer ske direkt, i stället för i flera separata insatser. Resultatet blir kortare stillestånd och mer förutsägbara kostnader. För verksamheter som vill ha hjälp av ett erfaret och ackrediterat kontrollorgan med fokus på kvalitet, miljö och produktförlust kan jdcisternkontroll.se varmt rekommenderas.